EPV Energis första solkraftspark i industriell skala byggs för närvarande i Heinineva i Lappo. Parken färdigställs i slutet av år 2025. Där installeras cirka 123 000 paneler, och storleken på parken är ungefär 120 hektar. Därför kommer parken i Heinineva att vara en av Finlands största, och samtidigt den första solkraftsparken som byggs på en tidigare torvtäkt.
Solkraftsparken är i massiv storleksklass. Därför krävdes en betydande mängd planerings- och utredningsarbete redan innan byggnadsarbetena inleddes. Som ett viktigt delområde i förberedelserna har man beaktat ansvarsfrågor i projektets olika faser och hur detta genomförs ända ner på det praktiska planet. Ansvarsfrågor har beaktats exempelvis vid uppföljningen av leveranskedjorna, i fråga om arbetssäkerheten och vid hanteringen av tillstånds- och miljöfrågor.
Komponenternas leveranskedjor följs upp noggrant
Panelerna som installeras i solkraftsparken i Heinineva och de tillhörande stativen tillverkas i Kina. Landet är för närvarande ledande inom solkraftsteknologi. I motsvarande storleksklass producerar man inte på något annat håll i världen.
EPV har följt upp kvaliteten och spårbarheten på leveranskedjorna med hjälp av en utomstående konsult. EPV Aurinkovoimas verkställande direktör Ari Soininen berättar att de lokala konsulter som anställts av EPV för första gången besökte fabriken som tillverkar Heininevas paneler och stativ i samband med att panelleverantören valdes ut.
Företaget Sinovoltaics har ansvarat för konsultarbetet. Det är en internationellt ledande kontrollör som utför verifieringar inom branschen för solkraft.
– Konsulterna utarbetade en ESG-rapport efter att de bekantat sig med fabriken. I rapporten noterades då bland annat vad panelleverantören måste förbättra i sina tillverkningsprocesser innan tillverkningen kan starta. Dessutom har man i fabriken undersökt exempelvis miljö- och säkerhetsfrågor på brett plan, säger Soininen.
Rapporteringsarbetet och de regelbundna inspektionerna har fortsatt även efter att tillverkningen inleddes. Vid uppföljningen av produktionen har man fäst särskild uppmärksamhet vid kvaliteten på och ursprunget för de råmaterial som används för panelerna. Genom spårning försöker man ta reda på mer om de råmaterial som används för panelerna, till exempel vilken del av Kina de kommer från. Råmaterialens ursprung verifieras genom dokumentation.
Enligt Soininen är syftet med rapporteringsarbetet och uppföljningen att säkerställa att de ansvarskrav som ställs av EPV uppfylls vid tillverkningen och i leveranskedjorna i enlighet med avtalen.
– I de utarbetade avtalen har det noterats att fabriken inte får ta in råmaterial och andra komponenter från vissa geografiska områden. Om det uppstår brister eller avvikelser i fråga om spårbarheten, kommer vi att förkasta det berörda leveranspartiet, förklarar Soininen.
Arbetssäkerheten har beaktats
Parkområdet i Heinineva är en exceptionellt stor helhet som kräver särskilda arrangemang för byggarbetena och för hur man rör sig på området. EPV Aurinkovoimas platschef Raimo Wegelius berättar att företaget har gjort omfattande utredningar över hur man agerar på byggarbetsplatsen redan innan byggarbetena inleddes.
– De första faserna handlade om att utarbeta en räddningsplan och göra en riskkartläggning. Efter att detta blev klart har vi också organiserat möten med räddningsmyndigheterna. I fråga om organiseringen av byggarbetena har vi utnyttjat goda arbetsmetoder från EPV:s övriga produktionsanläggningar, exempelvis från vindkraftssidan, berättar Wegelius som bakgrund.
Nyanställda och besökare går först igenom en introduktion för byggarbetsplatsen innan de får komma in på området. Vid introduktionen får man bekanta sig med byggarbetsplatsens säkerhetsföreskrifter och arbetsmetoder.
Wegelius berättar att efterlevnaden av anvisningar och arbetsmetoder följs upp genom säkerhetsronder som ordnas varje vecka på parkområdet. I ronderna deltar företrädare för entreprenören och EPV.
– Under säkerhetsronden går vi igenom hela byggarbetsplatsen. Efter det tar vi ett möte och diskuterar de iakttagelser vi gjort. Om vi har upptäckt mer kritiska punkter under vår rond, går vi igenom det i mötet tillsammans med alla parter. Vi försöker åtgärda de upptäckta bristerna i så rask takt som möjligt, säger Wegelius.
Betydande lokala sysselsättningseffekter
För byggarbetena i solkraftsparken ansvarar Suvic Oy:s dotterbolag Suvic Force, som i Heinineva sysselsätter cirka 120 anställda under bygg- och installationsfasen. Solkraftsprojektet har betydande lokala sysselsättningseffekter, eftersom de anställda kommer huvudsakligen från området kring Lappo, Kauhava och Seinäjoki.
Största delen av de anställda har utländsk bakgrund. Bland de anställda finns ungefär tjugo olika nationaliteter, de är av olika kön och ålder, och de kommer från olika språkgrupper. Även om de anställda har många olika typer av bakgrund, har de enligt Suvics HSEQ-chefer Eetu Pajala och Matteus Markko en sak gemensamt, nämligen hög arbetsmotivation och viljan att hela tiden lära sig något nytt.
– Vi letar fram lämpliga arbetsuppgifter för varje anställd, både i fråga om fysisk kapacitet och intresseområden. På byggarbetsplatsen organiserar cheferna en separat introduktionsperiod för varje arbetsuppgift innan de anställda sätter igång med arbetet, och vi är på plats ute på fältet och följer med och hjälper de anställda vid behov, berättar Markko.
Pajala och Markko uppskattar att cirka 80–90 procent av de anställda med utländsk bakgrund talar engelska. I fråga om arbetsinstruktionerna har företaget därför sett till att samtliga material har översatts till engelska. Dessutom har företaget i instruktionerna utnyttjat bilder för att visualisera de olika arbetsfaserna i syfte att underlätta inlärningen. Sådana anställda som kan engelska översätter till slut instruktionerna för dem som tillhör samma språkgrupp men som talar sitt eget modersmål.
– De anställda följer instruktionerna alldeles utmärkt i sitt praktiska arbete. Vi vill rikta ett tack till våra anställda bland annat för att de i regel använder skyddsutrustningen, vilket tyder på att våra anställda verkligen har anammat instruktionerna som de fått, säger Markko.
Den nordiska arbetskulturen framhäver en öppen dialog, vilket många av de anställda inte kände till sedan tidigare. Pajala berättar faktiskt att företaget ända från början inför de anställda har framhävt vikten av öppen kommunikation mellan anställda och chefer, och att företaget mer än gärna tar emot alla typer av respons.
– I fråga om arbetssäkerheten har vi velat framhäva att det är viktigt att rapportera om samtliga iakttagelser på ett förebyggande sätt, så att vi ytterligare kan förbättra instruktionerna och våra arbetsmetoder i vardagen. En öppen samtalskultur främjas också genom säkerhetskvarten, som organiseras för de anställda varje vecka och där man går igenom aktuella frågor. Under säkerhetskvarten kan de anställda också lyfta fram sådana utvecklingsområden som de upptäckt på arbetsplatsen, räknar Pajala upp.
Enligt Pajala har många av de anställda under detta projekt hittat en ny inriktning för sin arbetskarriär just inom solkraft, och samarbetet med Suvic kommer för deras del sannolikt att fortsätta även i framtiden.
– Tack vare projektet i Heinineva har de anställda hos oss blivit verkliga experter på solkraftsbyggen. Många av de anställda har redan sagt att de vill fortsätta hos oss också efter att byggarbetena blir klara, och frågat när de får fortsätta arbeta med följande parker, berättar Pajala som bakgrund.
Torvmossen blir solkraftspark
Området kring Heinineva har tidigare använts för torvproduktion. Det har varit ett produktionsområde för energitorv som i över 20 års tid har levererats till EPV:s kraftverk. Tidigare var det EPV Aluevarannot som hanterade området i Heinineva och miljötillståndet för torvproduktionen där.
Torvproduktionen lades ner i Heinineva i augusti 2021. Därefter gick området över i en två år lång efterbehandlingsfas. Under efterbehandlingsfasen rensades området på strukturer som behövts för torvproduktionen. Dessutom fortsatte man att göra observationer om miljöbelastningen och vattentillståndet enligt bestämmelserna för miljötillstånd. Miljötillståndet för torvproduktion och tillhörande skyldigheter upphörde enligt miljötillståndsbestämmelserna i oktober 2023 på ett sätt som godkändes av NTM-centralen.
– Efter att torvproduktionen tog slut har vi börjat förbereda området med tanke på att solkraften byggs ut. Vissa strukturer för vattenrening har vi lämnat kvar, eftersom vi kan utnyttja dem också för behoven inom solkraft, konstaterar EPV:s regionutvecklingschef Menna Luhtala.
För byggarbetena ansökte företaget först om ett avgörande om planeringsbehov. Därefter var det dags att ansöka om bygglov av Lappo stad. En anmälan om dikning gjordes till NTM-centralen, eftersom områdets avrinningsförhållanden ändrades från öppna diken till täckdiken med reglerad dränering, Därigenom kan man styra miljöbelastningen från detta område, men dessutom också koldioxidutsläppen. Utöver detta skulle företaget ansöka om ett tillstånd enligt vattenlagen av Regionförvaltningsverket på grund av potentiellt sura sulfatmarker.
Projektet i Heinineva främjar den rena omställningen
Luhtala berättar att torvtäkter i allmänhet är jämna, vidsträckta marker utan skugga. Detta skapar gynnsamma förhållanden för solkraftsproduktion. Därför har man i Heinineva inte exempelvis behövt röja träd för att skapa utrymme för parken.
EPV planerar att bygga även framtida solkraftsparker på tidigare mossar med torvtäkter i norra och södra Österbotten. Från det pågående projektet i Heinineva får företaget värdefull information och erfarenhet inför kommande solkraftsprojekt.
Enligt Luhtala kan man redan nu konstatera att det har visat sig vara rätt lösning att utnyttja den tidigare torvtäkten för solkraft. Han säger att EPV samtidigt gör ett betydande pionjärarbete i fråga om att bygga ut solkraften.
– Heinineva har redan färdigt varit ett område för energiproduktion och det har inga betydande naturvärden eller betydande miljörisker. Därför har det varit ett fördelaktigt område för att starta upp solkraftsproduktion. Solkraftsprojektet i Heinineva främjar rent konkret omställningen mot en ren och förnybar energiproduktion.
Mer information: Ari Soininen, VD för EPV Aurinkovoima, tfn +358 50 3862 523